På vägen hamnade vi ibland en flock svalor, som flög omkring som galna i luften. Detta ledde till en lång, uttömmande, "intelligent" diskussion om hur många svalor som finns och vad de heter. För mig är papperssvalan den viktigaste.
Efter promenaden hamnade vi på Maud och Börjes balkong, och njöt av kvällens värme. Utom Maud, för hon frös och huttrade. Otroligt! Det var ju 20 grader!
Men åh vilken sötnos! Nästan som hämtad ur en film...typ "Barnen från Frostmofjället" :-)
SvaraRadera