När jag senast sam Vansbrosimningen 1994 fick jag plats. När jag kom ifatt någon, kunde jag enkelt simma om. Men nu kommer simmarna i både sju och åtta led, vilken innebär att strömmarna blir allt värre för de som vill simma om. Jag kände inte en dugg lust att ge mig ut i detta. Hur kände de som sam för första gången? Hur kände de som gradvis känt försämringen?Jag tror inte att lösningen på detta problem, är att visa upp en TV-reporter som sakta men säkert på rygg vilar sig in i mål.
Istället handlar det om att se till att alla simmare får gott om plats. Hur detta ska gå till, vet jag inte. Men avstånden mellan starterna och antalet simmare i varje start måste öka. Startgrupperna måste skiljas åt mer, så att vana simmare och icke vana simmare hamnar i olika grupper. De "icke vana" bör starta senare, även om de ska komma hem fort. Jag tror att lösningen kommer att bli att Vansbrosimningens 3.000 meter ska ske under två dagar. Låt klassikeraspiranter som inte kan simma plaska genom sitt sim under lördagen!
Något måste göras. Annars kommer denna härliga tävling att tunnas ut, istället för den målsättning för ständig uppgång som Marie Svan vill ha.
Fotot på Marie Svan är hämtat från www.vansbrosimningen.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar