Wagner : Valkyrian

Richard Wagners mästerverk Valkyrian, är bland det mäktigaste jag sett. Fem och en halv timme direktsänt från Metropolitan visade en opera med mäktiga scener, stora sångprestationer och fantastisk musik.
Gudahistorien som stundtals utspelas i Valhall, där ridande vampyrior håller hus. Guden Wotan styr med järnhand. På jorden blir syskonen Siegmund och Sieglinde kära i varandra.
Deborah Voigt, Jonas Kaufmann och Bryn Terfel imponerade med sina sånginsatser. Första scenen i sista akten med åtta ridande valkyrior med en av operavärldens mest kända riff är den bästa i hela operan. Chefsdirigenten James Levine firade 40 som dirigent i Metropolitan. Enligt uppgift har han dirigerat 2.648 operor.
Det här var mycket bra!
I rollerna:
Brünnhilde: Deborah Voigt
Sieglinde: Eva Maria Westbroek
Fricka: Stephanie Blythe
Siegmund: Jonas Kaufmann
Wotan: Bryn Terfel
Hunding: Hans-Peter König

Batman - the movie

Slash! Bang! Ploosh! Det smäller i denna film från 1966 hela tiden. För att ytterligare förstärka intrycken skrivs smällarna ut som i en serietidning. Batman - the movie är helt enkelt så dålig, att den är rolig för det. Batman och Robin jagar de fruktansvärda skurkarna Pingvinen, Jokern, Gåtan och Kattkvinnan. Hela tiden skiftar deras insatser mellan genialitet och ren dumhet.
Kattkvinnan alter ego heter miss Katka, och är en kopia. Det enda som skiljer är en liten mask kring ögonen. Trots detta blir Batman över öronen förälskad i henne. Batmans slagsmål mot en haj är oförglömlig.

Sjöwall/Wahlöö:Den skrattande polisen

Det måste varit längesen jag läste Sjöwall/Wahlöös böcker. Förmodligen bodde jag då i Småland och kände inte igen de platser som besöks. Nu ges handlingen en helt annan rymd. "Den skrattande polisen" kommer jag över huvud taget inte ihåg.
Samhällskritiken, knivig deckargåta och humorn finns där. En massmördare härjar i Stockholm och mördar bl.a. en av de poliser som stått huvudpersonerna närmast.
Torsten Wahlund är som vanligt enastående som inläsare av talböcker.

Anna Karenina

Stockholms Stadsteaters uppsättning av Anna Karenina har fått många lovord. Med all rätt, för den är bra! Tyvärr var ljudet inte så bra i första akten. Framför allt hördes inte Anna Karenina (Helena af Sandeberg) så bra. Det märkliga var att norskan Petronella Barkers röst hördes tydligast. Jag blev också imponerad av hennes ben, som var mycket vackra.
Scenen är av någon anledning mycket udda, med ett antal trappsteg. Skådespelarna hoppar mellan stegen upp och ner, och jag begrep inte meningen.
Tiden gick fort, vilket brukar tyda på en bra pjäs.

Var ligger Knohult?

Detta frågar sig Anders Nordqvist i sin bok om Åsa-Nisse från 2008. Han är så oförskämd att han påstår att Täby är centralorten för svensk storhets filminspelningar. Visst var det lantisscenerna som spelades in i Täby, men stadsscenerna spelades in i Staden Vetlanda.
Boken beskriver var många av scenerna i storfilmerna spelas in. Mycket intressant! Dessutom finns en komplett historik över Åsa-Nisse, som ger vad man behöver för att forska.

Sjöwall/Wahlöö:Terroristerna

Maj Sjöwall och Per Wahlöö bestämde sig för att göra 10 kriminalböcker. Alla dessa blev klassiker. Den sista var Terroristerna. Denna bok borde gå till en av de mest misshandlade när den blev film, som kallades Stockholm marathon. De ryckte bort en ointressant del av boken, förändrade denna del negativt, och gjorde en tråkig film.
Boken Terroristerna har två olika handlingar, som bägge är mycket spännande.
Det finns en rättegång, som är helt otroligt rolig och juridisk pinsam. Det finns en terroraktion, utan dess like.
Vad jag inte minns från när jag läste boken för många år sedan, är att Sjöwall/Wahlöö var så samhällskritiska. Kritiken håller än idag, 36 år senare.

Pernilla Andersson årets Ulla Billqvist

Mycket välförtjänt gick årets Ulla Billqvist-stipendiat till Pernilla Andersson. Folkets Hus och Parker har verkligen hittat rätt. Hennes "Ö" är en annorlunda, melodiös skiva med underfundiga texter, som gör att man grips med. Det märktes på Pernilla att hon var väldigt rörd och tacksam över utmärkelsen. Hon hittade helt enkelt inte ord.

Motiveringen löd:
Med stor integritet berör Pernilla Andersson de känsligaste bitarna i mångas uppväxt. Det kan handla om hur ett miljonprogramsområde i en skånsk stad sätter avtryck och gör oss till de människor vi blir, somliga stärkta, andra trasiga. Men över alltihopa finns en blinkning, en humor, en värme som gör texterna till en spegling av en samtid som vi alla känner igen oss i. Pernilla Andersson vill man vara kompis med, utbyta erfarenheter och le tillsammans med. För hon sätter ord och musik till det som vi alla ibland funderar på men inte är i närheten av att kunna formulera.

Tidigare stipendiater är:
1984 - Inga Lill Johansson
1985 - Peter Tillberg
1986 - Jörgen Magnusson
1987 - Sofia Källgren
1988 - Meta Roos
1989 - Anne-Lie Rydé
1990 - Lisa Nilsson
1991 - Louise Hoffsten
1992 - Josefin Nilsson
1993 - Towe Jaarnek
1994 - Lisa Ekdahl
1995 - Lotta Engberg
1996 - Rebecka Törnqvist
1997 - Helen Sjöholm
1998 - Viktoria Tolstoy
1999 - Cajsa-Lisa Ejemyr
2000 - Remedeeh
2001 - Carola Häggkvist
2002 - Sanna Nielsen
2003 - Jill Johnson
2004 - Pernilla Wahlgren
2005 - Robyn
2006 - Nanne Grönvall
2007 - Jessica Andersson
2008 - Annika Norlin
2009 - Marit Bergman
2010 - Sofia Karlsson
2011 - Pernilla Andersson