Ambroise Thomas: Hamlet

Kvällens sändning från The Met var mycket bloddrypande. Men så är ju Hamlet beskrivet av William Shakespeare. Alla misstänker alla, och mördar varandra. Denna sändning började verkligen segt. Det var faktiskt så att jag för första gången somnade på en operaföreställning. Men sen tog det fart. Marlis Petersen gav en fantastisk uppvisning, när hon gjorde Ophellias självmord. Hamlet är grym som skådespel. Denna opera från The Met ökade på denna grymhet.

Antony Beevor : D-dagen

Våra förberedelser inför vår resa till Normandie fortsätter. Nu har jag tragglat igenom en riktig ”tegelsten” om hela vägen mellan den kända landstigningen längs Normandies stränder den 6 juni 1944, till befrielsen av Paris i augusti samma år. Normandieborna samt många soldater av olika nationalitet fick betala dyrt, för att Parisborna skulle bli fria. Ryktet hade gått att man led något fruktansvärt i Paris under tyskarnas ockupation. Men de soldater som gick in i Paris, såg bara förhållandevis välmående människor. Men däremot fick invånarna i Normandie lida stort. Att östfronten mot Ryssland hade varit mycket grym, har historien berättat om. Antony Beevor berättar dock, om att dessa tre sommarmånader i Normandie var lika grymma.
Boken beskriver mycket detaljerat, om allt som hände. Ibland är det alltför detaljerat med en massa namn på olika officerare. Men när det berättas om enskilda händelser och lidande, är ”D-dagen, Slaget om Normandie” mycket välskriven. Bl.a. får vi veta hur gärna som de Gaulle och fransmännen tar emot hjälp från amerikaner, engelsmän mm, men att man sen hela tiden går sina egna vägar utan att ta hänsyn till sina allierade. För att bli de som först paraderar in i Paris, ljuger de och stjäl bensin, ammunition, proviant mm. ur de övrigas förråd.

Svenska mästarna

Patrik Nordgaard, 30 år, målvakt. Patrik har verkligen genomgått en fantastisk utveckling under säsongen. Vi var flera som dömde ut honom, som den punkt som Hammarby skulle falla på i slutspelet. Men efter ett långt skadeuppehåll kom han tillbaka som en helt annan målvakt. I slutspelet har hans räddningar faktiskt räddat Hammarby.

Patrik Hedberg, 21 år, målvakt. Utlånad från Falun. Patrik kom in när Hammarby hade stora skadeproblem på målvaktssidan. Han gjorde flera mycket bra insatser. Han är ett verkligt framtidslöfte, som jag hoppas att Hammarby får behålla.

Rickard Johansson, 28 år, målvakt. Rickard gjorde ett bra jobb under Nordgaards skadetid. Det märktes att han var orutinerad, men han kämpade väl.

Olov Englund, 27 år. Olov har varit klippan i försvaret. Han är ju också en av världens bästa backar. Hans tuffa och brytsäkra spelstil ställer verkligen till det för motståndarna.

Johan Östblom, 28 år. Johan har nog spelat på alla positioner under säsongen, utom som målvakt. I början av säsongen spelade han libero, vilket inte passade honom så bra. Sen har han under säsongen gjort storjobb på mittfältet, för att under finalen göra en stormatch som defensiv forward.

Ulf Einarsson, 29 år. Ulf har verkligen gjort ett storjobb under hela säsongen. I flera matcher har hans kämpahumör avgjort. Han sliter oerhört i varje match.

Stefan Erixon, 33 år. X-et är lagkapten och verkligen en kille som får med sig de andra i laget. Även hans arbetskapacitet är mycket stor. Senare år har han också blivit storskytt. Med liten ansats får han iväg kanonskott.

David Pizzoni Elfving, 25 år. ”Pizzan” är förmodligen den mest offensive back som spelat i elitserien. Jag tycker faktiskt att han passar bättre som mittfältare. Hans uppåkningar är härliga, men försvarsspelet är lite oroligt.

Lars Johansson, 34 år. Lars är ytterligare en spelare som kommit igen mot slutet av säsongen. I finalen kämpade han oerhört. Men under hela säsongen har han i flera matcher visat osäkerhet.

Robin Sundin, 27 år. Robin fick äran att avgöra SM-finalen, och det är han värd. Han ligger bakom mycket som händer i Hammarbys spel.

Robert Rimgård, 21 år. Robert slog igenom med glans som 18-åring, och har sedan drabbats av skadeproblem. Men i år verkar han vara på väg tillbaka.

Patrik Nilsson, 28 år. Vid VM fick han pris som världens bäste forward. Det är bara att hålla med. Han har under året utvecklat passningsspelet, vilket gjort honom ännu bättre. Trots sina dryga 100 kilo är han förvånansvärt smidig.

Rickard Koch, 34 år. Rickard är mannen som i sina bästa stunder kan riva sönder vilket motståndarförsvar som helst. Han verkar kunna åka skridskor hur länge som helst.

Gustav Björkman, 35 år. ”Gurra” är den verklige kämpen, som med bara sitt kroppsspråk höjer moralen hos egna spelare, och sänker moralen hos andra. Han verkar dock ha gjort sina bästa år som bandyspelare.

Jesper Eriksson, 27 år. Jesper är urtypen för begreppet ”vattenbärare”. Han kämpar och ligger i, för att ge sina lagkamrater möjligheter.

Hammarby svenska mästare!

Äntligen fick vi uppleva en finalseger för Hammarby på Studenternas! Det var verkligen på tiden! Men det blev en lång söndag innan vi kunde jubla! Vi startade med pytt, öl och snaps på Zinkensdamm. Det var trevligt och vi sjöng ”Just idag är jag stark” flera gånger. Thomas Fransson stod för värdskapet på ett bra sätt.
Sen satte vi oss på bussarna till Uppsala. Allt kändes bra, förutom det tilltagande snöfallet. När vi väl kom till Uppsala, var det trafikkaos. Bussen segade sig fram. Vi hade fått sämsta platser vid bussens toalett. Pissträngda grabbar köade gång efter annan. En stank av gammal svett, och en annan var så ostyrig i bena så han hamnade i mitt knä gång efter annan. Värst var han som inte kunde hålla sig. Han pinkade stora mängder utanför toaletten. Det luktade inte gott. Men till slut kom vi fram.
Men vädret var inte på vår sida denna dag. Lördagen hade visat glimrande solsken, men denna söndag vräkte blötsnön ner. När vi kom till Studenternas var det verkligt rörigt. Trafikproblem hade tydligen gjort att många åskådare var sena. Inga skyltar visade var resp. ingång var. Men poliser pekade ut vår ingång D1. Köerna var långa, och det var inte konstigt. En man rev biljetterna vid vår ingång, medans fyra personer tittade på. Inne på arenan var det verkligen kaos. Traktorer och ismaskiner gick för fullt, för att få bort all snön. Matchtiden ändrades till 3x30, vilket var nödvändigt.
Första perioden var ren parodi på bandy. Spelarna skottade mer snö än att spela bandy. Till råga på allt elände tog Bollnäs direkt ledningen på hörna. Trots att vi stod nära, kunde vi inte se vad som hände bland all yrsnö. Ännu svårare var det att se hur Hammarby kvitterade på andra sidan banan. Men det kändes ändå skönt med kvittering. Vädret gjorde det ju nästan omöjligt att spela konstruktiv bandy. Under första perioden hade snö vräkt ner, så det tog en halvtimme att skotta rent. Men ganska tidigt i andra perioden var det åter igen snötäckt på banan. Själva var vi dyngblötta och isbelagda. Bandykaffet i pausen kändes gott.
Vädret blev aningen bättre efter hand. Efter skottningen mellan andra och tredje perioden såg man faktiskt isen. Hammarby tog tillfället i akt och körde på ordentligt. 2-1 och 3-1 kom ganska fort. 3-1 gjordes av Robin Sundin, men Patrik Nilsson låg bakom målet med en genial passning. Sen blev det en lång väntan på slutsignalen. Bollnäs hade svårt att ta sig fram i en ganska svår motvind, och Hammarby började spela ”fisklir”. Men till slut kom äntligen domarens slutsignal. Då började stora kramkalaset. Vi träffade flera bajenpolare. Alla var lika blöta och lyckliga.
Sen var det då dags att ta sig hem. På bussgatan var det också kaos. Den buss vi åkt upp med var utbytt, och vi hittade ingen ny. När väl en ny buss kommit, hamnade vi i ett nytt trafikkaos. Resan till Stockholm tog lång tid, och vi var inte framme förrän 21-tiden. Middagen på Glada Stinsen smakade verkligen gott sen.

Vart tog bredbandet vägen?

Mitt på ljusan dag i lördags försvann både TV-bild, Internet och vår telefonkoppling på en gång. Efter många timmar jagande Telias support, fick jag sent igår löfte om att de skickar en tekniker. Men tre arbetsdagar gäller i avtalet, så tidigast på måndag kan vi se på TV och ringa igen. Jag har tidigare hyllat Telia för deras goda service, men det anseendet är nu på väg att tina bort. Tillfälligt har jag nu hittat en annan väg att komma ut på Internet.

Royal Palace Sprint

Årets Slottssprint blev precis lika intensiv och kul som tidigare år. I år fick vi ju också uppleva flera OS-hjältar. Den kalla vintern gjorde att spåren var bättre än på många år. När spårchefen heter Thomas Wassberg, så vet man att högsta kvalité är garanterad för åkarna.
I damernas final fanns bl.a. storfavoriterna Justyna Kowalcsyk och Marit Björgen på startlinjen. Men de hade ingen chans mot vår egna Anna Olsson. Hon körde "skiten" ur motståndarna i alla sina heat. Hon säger själv att detta var hennes sista tävling. Det låter ju lite märkligt med tanke på denna insats, men hon kanske ska sluta när hon är på topp. Justyna Kowalczyk var dagens gladaste löpare. Det riktigt strålade om henne inför varje start. Det kanske berodde på ett gäng högljudda polacker vid sidan om oss.
Herrarnas final var i antal svenskdominerad. Någon lagkörning blev det dock inte frågan om. Varför vet jag inte. Norrmannen och ryssen fick fullt spelrum, medans svenskarna slogs mot varandra. Resultatet av detta var att Petter Northug och Nikita Kriukov fick stort försprång inför spurtbacken. Emil Jönsson kom som ett spjut, men nådde inte ända fram. Petter Northug var ett spännande inslag. Han struntade i att sätta fästvalla på sina skidor, vilket gjorde att han gled mycket lättare än sina konkurrenter. Men i uppförsbacken mot mål tappade han enormt mycket. Det såg märkligt ut när han i starten stapplade fram, när de andra drog iväg. För Petter passade denna märkliga taktik, men jag undrar hur många som har denna styrka?
Royal Palace Sprint är en härlig upplevelse. Det är synd att det inte finns bättre läktare kring Skeppsbron, så fler åskådare kan se tävlingarna bättre utan att slå sig fram. Det finns vissa som är hänsynslösa för att ta sig fram till bra åskådarplatser. Jag erkänner att jag var en av dem. Men bra såg jag!

Bollnäs blev Hammarbys finalmotståndare

Om Hammarby hade en enkel väg i semifinalen, så var det tvärtom för Bollnäs. Kampen mot Sandviken var stenhård. På övertid i femte matchen kunde Bollnäs avgöra efter ett rent hjärnsläpp av Linus Pettersson i Sandviken. Bollnäs har ett halvt läge framför mål, när han slängde klubban. Givetvis blev det straff, där Bollnäs kunde avgöra. Vilken rysare! Sandviken som dominerat elitserien under lång tid blev utslagna innan finalen. Linus Pettersson måtte må väldigt dåligt efter detta.
Bollnäs är ingen önskemotståndare i en SM-final. För det första är det ett mycket duktigt lag, med många bra spelare. För det andra är de ojämna. I en serie bäst av fem, tror jag att Hammarby skulle vinna. Men i en enda match? Mycket osäkert.
Hur påverkar att Hammarby vilat, medan Bollnäs hållit tempot uppe? Det är svårt att veta, men jag tror att Bollnäs har en fördel i början av matchen. Men ett utvilat Hammarby bör ha mer kraft i sluten av matchen.
Per Hellmyrs är enligt min mening Sveriges bäste bandyspelare. Att han inte är nominerad som årets spelare är en gåta. Han kan själv avgöra vilken bandymatch som helst. Ett annat hot är målvakten Oksanens utkast till den suvärene bollnedtagaren Aaltonen. Det kommer att bli en riktig nervbitare på söndag!
Fotot är hämtat från www.bandysverige.se

Läderlappen

Läderlappen på Kungliga Operan är en mycket rolig och varierande operett. Johan Strauss d.y. var tydligen nedvärderad av sin far Johan Strauss d.ä. Så här fick man ju inte skoja. Men till eftervärlden blev d.y. mest känd. Det var lite svårt att hänga med i sångtexten ibland, trots att den var på svenska. Det var framför allt när de sjöng i grupp, som det var svårt att hänga med.
Efter en något jobbigt balettinslag kom kvällens clou; Helge Skoogs monolog som fängelsevakt! Han fängslade verkligen hela publiken. Hela ensemblen med Loa Falkman i spetsen var strålande. Men Helge Skoogs mellannummer slog dem alla.
Mary och jag drack vin denna kväll. Det var gott, men våra magar är sig inte lika sen dess. Det bluddrar och har sig. Vi får kompensera detta med mycket pilsner och whisky närmaste dagar, så våra magar stabiliserar sig.

Requiem i d-moll

Kvällens konsert i Kungsängens kyrka var en mäktig upplevelse. 16-årige Klas Wikström har skapat ett requiem, som jag gärna lyssnar på flera gånger. Konserten höll på i nära en timme, som försvann väldigt fort. Enligt Wikipedia är Requiem ordet som inleder och avslutar en dödsmässa. Requiem ska tydligen helst sjungas på latin, men Klas Wikström har enligt programmet valt att skriva på svenska:
- jag tycker det är bra att lyssnaren förstår vad som sjungs (inte så många förstår ju latin nu för tiden)
Mycket klokt! Nu blev jag intresserad över vad ett requiem är, och kände mig manad att ta reda på mer. Hade det varit på latin, skulle jag bara haft erhållning av musiken. Den var i och för sig inte "bara". Trots att temat med döden är återkommande, är ändå musiken varierande och därmed engagerande. Kören Capella Cantica sjöng mycket vackert.
Imponerande Klas! Fortsätt med musiken!

Hammarby - Villa 7-2

Nej, det är ingen kopia av förra inlägget. Hammarby vann även det tredje mötet mot Villa, denna gång med 7-2. Om andra matchen var ojämn, så går det inte att jämföra med denna. Det var helt enkelt utskåpning! Redan efter 10 minuter stod det 3-0. Villa verkade inte intresserade av att gå till anfall, vilket var mycket märkligt vid underläget 6-0. Hammarby malde på i ett furiöst tempo. "X-et" Erixon var helt suverän, men förutom honom så är det så många spelare inblandade i det offensiva spelet. När Villa gick till anfall skedde det med en eller två spelare, vilket gjorde det enkelt för Hammarbyförsvaret att stoppa.
Andra halvlek blev en enda lång gäspning, eftersom inget av lagen verkade vara intresserade av att skapa positiv bandy. Hammarby hade ju ingen anledning, utan ville behålla sin ledning. Villa verkade faktiskt också nöjda med att ligga under med 6-0? Otroligt?
Matchfakta:
1-0 Johan Östblom (2)
2-0 Stefan "X-et" Erixon (7)
3-0 Patrik Nilsson (9)
4-0 David Karlsson (17)
5-0 David Karlsson (24)
6-0 Stefan "X-et" Erixon (28)
6-1 Jesper Bryngelsson (76)
7-1 Patrik Nilsson (78)
7-2 Jesper Bryngelsson (90)
Publik:4.237

Hammarby - Villa 8-2

Andra semifinalen mellan Hammarby och Villa visade förvånansvärd stor klasskillnad mellan lagen. Villa hängde helt enkelt inte med, när Hammarby satte fart. Sällan har jag skådat ett så snabbt anfallspel! Inte alltid så pricksäkert, men saker och ting hände i ett enormt tempo. Dessutom var Hammarbys anfallspel mycket varierande, så Villaspelarna visste inte vem man skulle markera. Bakåt gör Hammarby fortfarande måna misstag, men målvakten Patrik Nordgaard visade åter igen att han är i toppform. Kul är också att se Kalle Spjuth tillbaka i så fin form, efter en lång skada.
Vad ska man då säga om Villa? De var förvånansvärt tama. Spelet verkade enbart gå ut på att sätta fart mot hörnstolparna, för att ordna enkla hörnor. Inte kul att se. Ju längre matchen gick, visade flera spelare dåligt humör. Efterslängarna haglade allt tätare, efter hand att målen kom.
Men på onsdag är det en helt ny match. Villaspelarna kommer att sova över och träna i Stockholm, och göra allt för att ordna en fjärdematch på hemmaplan.
Matchfakta:
1-0 Johan Östblom (6)
2-0 David Karlsson (18)
3-0 Kalle Spjuth (27)
3-1 Martin Johansson (34)
4-1 Jesper Eriksson (49)
5-1 Robin Sundin (52)
5-2 Daniel Andersson (66)
6-2 David Karlsson (70)
7-2 Kalle Spjuth (75)
8-2 Patrik Nilsson (89)
Publik:3716

Patrik Nordgaard hjälte i första semifinalen

Jag har vid flera tillfällen sagt att Hammarby bandys svaghet i år är målvakten och försvaret. Efter första semifinalen mot Villa måste jag ta tillbaka kritiken mot målvakterna. Patrik Nordgaard var skadad i flera matcher, men verkar faktiskt ha mått bra av detta. Idag stod han för flera fantastiska räddningar. Försvaret sviktade ordentligt i början av matchen, men tog sig efter hand. Framåt är Hammarby vassa, med många spelare som kan göra avgörande ingripande.
Hammarby började matchen starkt, men efter några minuter tog Villa över. Lite turligt, och tack vare Nordgaards fina målvaktsspel, kunde dock Hammarby gå till pausvila med 2-2.
Villa tog ledningen i början av andra halvlek, men sen tog Hammarby över. Matchavgörarna David Karlsson och Patrik Nilsson såg hela tiden till att Villas försvarare hade det jobbigt. Patriks 3-4-mål var otroligt. Målchansen var över, när Patrik slog till från långt håll. Bollen hamnade otagbart i krysset bakom Villas skicklige målvakt Martin Berggren.
Semifinaldramat mellan Hammarby och Villa är ännu inte klart. Dramat fortsätter med match nr.2 måndag på Zinkensdamm.

albert engström nr.47

Häradshövdingen: För den man som slår sin hustru finns egentligen intet straff nog hårt.
Nämndemannen: Jag ska säga häradshövdingen, att om en man är tvungen att slå sin hustru, är han redan tilltäckligt straffad.

Villa blev Hammarbys semifinalsmotståndare

I torsdagens TV-match vann Villa den avgörande matchen i kvartfinalen mot Edsbyn. Första halvlek var riktigt underhållande, där spelet svallade fram och tillbaka. Andra halvlek var en rejäl sömntablett. Spelarna åkte runt och puttade bollen mellan varandra. Skittråkigt!
Men Villa blir en mycket svår motståndare för Hammarby i semifinalerna. Villa kan döda spelet långa perioder, och sen plötsligt blixtra till i helvassa anfall. Hammarbys osäkra försvar kommer att ställas på verkliga prov kommande vecka.
Martin Berggren är en av Sveriges duktigaste målvakter. Ibland sviktar han, vilket Hammarby kan hoppas på, men inte lita på.
Försvaret är heltätt. Anfallet är helvasst med Johan och Daniel Andersson och Jesper Bryngelsson. Här kommer ett inte inspelat försvar i Hammarby få det svårt.
Det som står mot Villa är deras dåliga statistik på bortaplan. Men nu är det slutspel, så allt kan hända!
Bilden är hämtad från Villas hemsida

Farsan

Farsan är en mycket underhållande film, som man blir glad av. Josef Fares har verkligen lyckats med denna film, med sin pappa Jan i huvudrollen. Jan Fares är inte utbildad skådespelare, men en verklig naturbegåvning. Efter en stressig vecka kopplade jag äntligen av under en kort stund.

Hammarby i SM-semifinal

Sirius är slagna. Åter igen verkade det ha varit en jämn match på Studenternas. Sirius ledde i halvtid med 4-3, men Hammarby ökade takten i andra halvlek och kunde vinna med 4-7. Matchen följde jag direkt via www.svenskbandy.se. Det blev lite oroligt, när Hammarbyspelare åkte ut på löpande band. Men till slut kunde man andas ut.
På torsdag avgörs direkt i TV24, vem som blir Hammarbys motståndare. Villa tar hemma i Lidköping emot Edsbyn i en femte och avgörande match.
Fotot är hämtat från www.hammarbybandy.se