Punch&Judy

Mitt i Covent Garden ligger denna mysiga pub i två etager; i källaren och två våningar upp. Från övervåningen kan man se ner på gycklare som uppträder, samtidigt som man avnjuter en god öl.
I källaren intog vi en god gemensam korvtallrik. Korvarna såg verkligen inte goda ut, men de smakade desto bättre.

Ghost writer

Detta är verkligen en tung Roman Polanski-thriller! Politikern Adam Lang ska skriva sina memoarer, och anlitar spökskrivare. Den förste dör under märkliga omständigheter under en färjetur. Ghost writer handlar om hans efterträdare. Bit för bit växer en obehaglig sanning fram.
Huvudrollsinnehavaren Ewan McGregor är mycket övertygande. Han överträffar t.o.m. Pierre Brosnan.

London Eye

Vid tusenårsskiftet 1999-2000 byggdes detta pariserhjul vid Themsens södra sida. Högst upp är man 135 meter över marken och kan se cirka 4 mil bort i olika väderstreck. 1700 ton stål krävdes för att bygga detta verk. Hjulet består av 32 korgar och det tar upp till 15.000 passagerare på en dag.
Första turen i lördags skulle starta 10.00. Vi kom dit i god tid, och möttes av en jättekö. Kön försvann på nolltid. London Eye tjuvstartade och 09.40 åkte vi iväg. Då hade vi passerat biljettbokning, säkerhet nr.1, säkerhet nr.2 och säkerhet nr.3. Sakta men säkert rullade hjulet runt. Vi fick se fantastiska vyer över London i det fina vädret.
Men man är högt ovanför marken, och att titta rakt ner är inte att rekommendera. Då kan man bli yr. Det gäller att ha respekt över höjden. När vi var nästan längst upp smällde det till i vår gondon. Det blev dödstyst i en sekund. Alla vände sig räddslagna om. En buspojke hade ramlat ner från sittbänken mitt i gondolen. Pappan gav generat om ursäkt, och alla kunde andas ut.
Efter själva resan ingick en 3-dimensionell film som av någon anledning kallades 4-dimensionell. Filmen var en ren propagandafilm för London. Men jag får erkänna att när en mås flög rakt mot mig, var jag tvungen att ducka.

The Tottenham

The Tottenham har funnits i hörnet av Oxford Street och Tottenham Road sedan 1600-talet. Flera gånger har jag druckit öl där. Den ligger bra i slutet av Oxford street. Denna gång var puben gömd bakom en stort ombygge. Länge trodde jag att The Tottenham var riven. Men till slut stod den där. Jag provade Fullers endevour, ett mellanöl av aletyp med många fruktiga smaker.
Eftersom regnet hade tilltagit gick vi ner i källaren, för att inta kvällens middag. Givetvis blev det nationalrätten fish&chips. En energisk servitris såg till att vi fick allt vi ville ha.

Oxford street

Oxford street är känd som en affärsgata sedan mitten av 1700-talet. Jag har själv varit där flera gånger, och handlat en hel del. Men denna gång kände jag bara stress. Folk hade bråttom, och det var trångt på trottoarerna. Det blev inte bättre när regnet började fall, och villt viftande med paraplyerna började. Butikerna blir mer och mer uppköpta av internationella kedjor, så den engelska bilden av Oxford Street försvinner allt mer. Är det Oxford street som blivit sämre, eller jag som blivit äldre?

Djurgården - AIK 2-5

Innan Londonresan var jag på Globen, och såg derbyt Djurgården-AIK.
Det var mycket känsloladdat långt innan matchstart. De olika klackarna dånade "Vi hatar" och "Vi pissar på". Det var däremot inte mycket som handlade att heja på egna laget. Pga säkerhetspådrag startade matchen 23 minuter försenat. Jag trodde att förshow av olika slag var ett måste i ishockey, men denna gång var det bara Loa Falkman som sjöng "Du gamla, du fria".
Ett inspirerat AIK tog en rättvis seger mot ett trött och långsamt Djurgården. Dessutom höll inte Djurgårdens målvakt Mark Owuya måttet. Han var påtagligt nervös. Vid 2-4 var han pinsamt fumlig.
Det var högt tempo hela matchen. Men till skillnad mot NHL-matchen jag såg för någon månad sen, var det mycket felpass. NHL-spelarna behärskade tempot på ett annat sätt. Totalt var det dock bättre ishockey, än vad jag hade räknat med.
(19) 0-1 Oscar Ahlström
(21) 0-2 Johan Andersson
(30) 1-2 Kristoffer Ottosson
(34) 1-3 Stefan Johansson
(35) 2-3 Mathias Tjärnqvist
(40) 2-4 Daniel Bang
(53) 2-5 Oscar Ahlström

St Georges tavern

På vägen mellan Victoria station och Bakers hotel ligger St Georges tavern. Denna mysiga pub besökte vi några gånger under helgen. God öl och trevlig personal mötte oss. Bl.a. visade det sig att en tjej från Jönköping jobbar här. Mary tycker bättre om de ljusa lagerölen, och höll sig till Fosters och Staropramen. Jag tycker dock att man ska pröva på de engelska alen, och satsade på Hobgoblin och Centurions Ghost ale. Den senare tyckte jag passade bra, eftersom det var allahelgonahelgen. Spökölet smakade mycket och bra. På St Georges tavern både inledde vi och avslutade vår weekend i London.