Den längsta dagen

Filmen "Den längsta dagen" spelades in 1962, och vann året därpå två Oscars. Detta är en av Hollywoods absolut största krigsfilmer. Filmen handlar om de allierades invasion i Normandie den 6:e juni 1944. 3 miljoner soldater deltog i invasionen med 11.000 plan och 4.000 fartyg.
Filmen är gjord i svart-vitt och varar i nästan tre timmar. Den är lite trög i början, men är sedan fantastiskt bra. Krigsscenerna är realistiska utan att vara överdådiga. Många historiska händelser återges, och jag minns dem från förr. Det ska bli intressant, att uppleva dessa ställen när vi åker till Normandie.

Rosenkavaljeren

Om någon för ett par år sedan hade sagt till mig, att jag skulle ägna nästan fem timmar en lördagkväll för att se opera, då hade jag inte trott det. Rosenkavaljeren startade 19.00 och slutade 23.45. Direktsändningen från Metropolitan var lika bra som tidigare sändningar. Möjligen kunde man kortat ner denna opera något.
Renée Fleming och Susan Graham gör två mycket bra roller. Vilka röster de har! Men jag tycker dock att islänningen Kristinn Sigmundssons roll som den odräglite baronen Ochs var den bästa. Det tog ett tag innan jag accepterade att Greve Octavian spelades av en kvinna, men efter hand vande man sig och Susan Graham spelade och sjöng verkligen bra. Renée Fleming lyser det ju alltid om på en scen!

Hammarby - Bollnäs 3-2

Det här var en riktig bandymatch! -14 grader och vindstilla! Tyvärr klarade inte Zinkensdamms is av detta, utan det blev en del sprickor som skapade osäkert spel. Istället för sevärt spel blev det istället lyror många gånger om.
I första halvlek klarade Bollnäs detta mycket bättre än Hammarby. De tillskansade sig 9 hörnor, men gjorde inte ett enda mål av dessa. I andra halvlek tog Hammarby över efter hand, men jag tycker att ett oavjort resultat hade varit rättvist.
I den målsnåla matchen föll målen enligt:
0-1 Patrik Larsson i Bollnäs slår en ofarlig lyra in mot Hammarbys mål. Lars Johansson duckar för bollen, och ger Ville Aaltonen fritt fält för att göra matchens första mål.
1-1 Bollnäs fick 9 hörnor i första halvlek, och lyckade inte göra mål på en enda av dem. I stutet av första halvlek råkade Hammarby få sin första hörna. David Karlsson stänkte in denna i måltaket då ett distinkt sätt.
2-1 Åter igen kunde Hammarby visa sin hörneffektivitet när Patrik Nilsson stänkte in ett säkert skott.
3-1 Ulf Einarsson gjorde en stark genomåkning, och gav David Karlsson öppet läge.
3-2 Slarv i Hammarbys försvar och märkligt domarbeslut gav Bollnäs möjlighet att reducera.
Till slut vann dock Hammarby trots flera attacker från Bollnäs. Men denna härliga kalla match var mycket sevärd. Fler sådana matcher vill vi njuta av. För här handlade det om två lag som ville spela bra bandy, trots kallt väder och dålig is.

Sandviken - Vetlanda 4-2

Det ekade tomt i TV-matchen mellan Sandviken och Vetlanda. Vi fick se många tomma platser, och folk som satt ner och oengagerade tittade på matchen. Ska detta vara framtiden? Alla talar om vilka fördelar inomhusbandy medför. Denna match medgav dock mängder av snedskär och snedstudsande bollar pga. dålig is. Stora investeringar i bandyhallar ska alltså ge dåliga publiksiffror och dålig is?
Sandviken var storfavoriter i denna match, och alla förväntade att de skulle ta inisiativet i matchen. Men det blev tvärtom. Vetlanda tog matchen i sin hand, och kunde ta ledningen med 0-2 efter mål av Björn Einarsson och Johan Löfkvist.
Magnus Muhrén visade stor irritation över Tim Perssons specialbevakning. Precis som i matchen mot Hammarby visade han detta med ojusta klubbrapp när inte bollen var i närheten. Domarfjäsket för storstjärnan visade sig igen. SAIK var så irriterade att de begärde time-out. Tränaren Ola Grönberg beskrev det bra i halvlek;
- Vi åker för mycket bandy, istället för att spela bandy!
I andra halvlek vände spelet, då SAIK hade bestämt sig för att istället för att backa hem spela offensivt. Vetlandaspelarna hade allt mer svårt att hänga med.
Mitt i TV-sändningen gick den minst sagt partiske expertkommentaren och SAIK-aren Anders Jacobsson in med mycket märkliga kommentarer. Vetlandas specialbevakning av Magnus Muhrén ansåg han vara osportslig, medan Sandviken specialbevakning av Per Einarsson ansågs vara genialiskt taktiskt?
Domarfjäsket för stordivan Magnus Muhrén urartade när han åter igen protesterade mot domslut. Han borde fått ytterligare minuter för våldsamma protester. Istället strök domaren även första domslutet????? Vad är detta???? När Christoffer Sandell fick utvisning för samma sak fanns inga ursäkter. Den senaste tidens diskussioner om nya regler, borde nog istället handla om domarnas kompetens istället.
Avgörandet av matchen kom som många gånger av starkaste och svagaste länken i resp. lag. Mikko Aarni var riktigt vass, och tvingade Andrej Sannikov till det ena misstaget efter det andra. 2-2 gjorde Sannikov t.o.m. själv.
Jag tycket sammanfattningsvis att VBK gjorde en mycket bra kämpainsats. Stort plus ska ge till unge Tim Persson, som dels hade koll på Magnus Muhrén och dels var med mycket offensivt.
Bilden på stordivan Magnus Muhrén är hämtad från www.aftonbladet.se

Harper

Det roliga med Stadsteaterkortet är att man ibland satsar på ett osäkert kort. Ikväll hette det osäkra kortet Harper, som visade sig vara ett höjdarkort. Fem mycket duktiga skådesspelare gör sitt bästa i en intressant och tänkvärd brittisk pjäs. Ingela Olsson gör en säker huvudroll. Att Lena B Eriksson och Leif Andrée kan sin sak vet vi, men överraskningarna var Michael Jonsson och Moa Silén. Alla skådespelarna lyfte denna pjäs till höjderna. Här kan man snacka om lagspel från TeaterGaleasen!

Hammarby - Sandviken 10-5

Vilken dramatik denna match bjöd på! Det började direkt i 5:e minuten med att Sandvikens Linus Pettersson fick matchstraff för blodvite? Visserligen rann det mycket blod från Ulf Einarsson, men jag tyckte mer det såg ut som en olyckshändelse. Detta blev tungt för Sandviken, som tappade orken i slutet av matchen.
Efter att Hammarby tagit ledningen i 10:e minuten, var det ändå Sandviken som tog över genom vassa kontringar. Hammarby spelade runt och bakåt, men kom inte så långt framåt. I 29:e minuten fick Daniel Berlin ostört åka igenom och göra 1-3. Innan första halvlek var slut kunde dock Jesper Eriksson reducera genom ett kanonskott. Han brukar lyckas med något liknande vart fjärde år.
Andra halvlek visade en märklig scenförändring. Bollen rullade verkligen Hammarbys väg. Allt som gått fel i första halvlek, gick nu rätt. Boll efter boll rullade in bakom SAIKs duktige målvakt Joel Othén. Avgörandet kom nog i 76:e minuten. När Hammarby ledde med 6-3, fick SAIK straff, som Christoffer Edlund dammade upp i ribban. Snabbt kontrade Hammarby och fick en billig straff som Patrik Nilsson säkert gjorde mål på. Efter detta visade framför allt Daniel "Zeke" Eriksson och Magnus Muhrén prov på riktigt dåligt humör.
Magnus Muhrén svarade dock för en riktig luring när han lobbade in bollen på ett frislag. Johan Östblom såg dock till att Muhrén inte fick mycket utrymme denna match. Flera av Hammarbyspelarna ska ha beröm, men förutom Johan Östblom vill jag utmärka lugne Olov Englund och intensive Robin Sundin. Hammarbys problem är fortfarande målvakten. Rickard Johansson svarade för många bra räddningar, men orutinen lyste åter igen igenom vid flera tillfällen. Men Rickard ska nog få flera chanser.
Slutsiffrorna 10-5 talar om utklassning, men så enkel var inte Hammarbys seger. Hur mycket innebar det att Sandviken fick spela med en man mindre nästan hela matchen?
Statistik:
1-0 Patrik Nilsson (2)
1-1 Mikko Aarni (22)
1-2 Magnus Muhrén (24)
1-3 Daniel Berlin (29)
2-3 Jesper Eriksson (32)
3-3 Stefan Erixon (49)
4-3 Robin Sundin (61)
5-3 David Karlsson (66)
6-3 Rickard Koch (70)
7-3 Patrik Nilsson (78)
7-4 Magnus Muhrén (79)
8-4 David Karlsson (81)
9-4 Stefan Erixon (82)
10-4 Rickard Koch (86)
10-5 Christoffer Edlund (88)
Publik: 3.117

1:a januari 2010

Detta blev avkopplingens dag med skidåkning, tvätt och TV-tittande. 2010 började på ett mysigt sätt. Detta symboliserar vi med Marys vilande grodstrumpor.